Ni som är intressrade av gamla hus, titta hit.

Jag har ju berättat om ett gammalt hus som jag hjälper en god vän att restaurera.
förra våren så hände detta, innertaket med mittbjälken åkte ner på golvet, alla takbrädor och allt gammalt bråte, också.
Mittbjälken i taket hade glidit ur, sin plats och halva taket föll ner, som tur var så fanns ingen i huset, han som äger huset blev mycket besviken, han ville nästan bränna ner det.
Nä sa jag inte ska du vara orolig, det här går att fixa. Min man var jättesnäll med mig och hjälpte mig att skotta ut den gamla takfyllningen, från golvet, det blev två fulla jättetraktorskopor.
Här nedan ser man min man som skottat bort halva den otroligt dammiga högen.



Här nedan är jag som just skottar ur det sista dammet och skräpet. Bilden ovan kan man se mittbjälken som ligger ner på glovet med sin ena ände. Under allt damm och gamla mattor och skräp så döljer dig de vackra handhuggna takbrädorna som vi var så rädda om, maken sopade av dem eftersom han skottade och staplade upp dem i en trave i det lilla rummet på sidan om som jag färdigställde året före. Jag bad honom att märka upp dem en och en. Anledningen till allt damm är att man isolerat vinden med jord, pinnmo, som det finns gott om här.
Det berättas att man isolerade så i fall det skulle brinna på sticktaket så skulle jorden stoppa branden till viss del att komma ner i huset, och man skulle släcka brand med jord. Jorden var jättetung vi fick verkligen slita, och bära hink på hink ut på gården i traktorskopan.
Här ser man taket som är uppstaplat i en trav, i rummet på sidan om.
Taket var sprucket och eländig jag visste inte om det gick att sätta upp igen.
Tyvärr så försvann de gamla sakerna i dammet och här ser man några roliga skor som jag inte orkade ta reda på, eftersom vi fick koncentrera oss på att få ut allt bråte.
Sen fanns det ju två sidor som taket satt kvar på och däruppe så var jorden kvar.
Jag vågade inte gå på taket, men den som äger huset fixade en annan person som bar ner den jorden, ägaren hade nu sett lite hopp.
Här ser man nu, hur han bär ut det sista dammet och jorden. Nu har ni sett det hus jag jobbar i och snart ska ni få se hur det gick med taket. Fortsättning följer.